Förberedelse / dag  1 / dag 2 / dag 3 / dag 4

 20/7 Dag 3 på resan.

Idag hade vi beslutat att ha sovmorgon och klockan ringde inte förrän vid 8:00, 08:30 var det frukost och en snabb flukt på mina medresenärer sa mig att detta kommer att gå åt pipan, själv hoppade jag in i duschen och tvättade gaddarna.
Till slut blev det iallafall liv i Johan men duschen innan frukost var bara att glömma för hans del. Vi kikade lite på Tobbe och insåg hur hopplöst det skulle bli att få liv i han. Vi tog beslutet att traska ner och börja käka frukost så får vi se om han dyker upp. Även idag var det strålande väder och vi kunde knappt se ett enda moln på himlen, värmen gjorde sig påmind och vi fasade nästan för hur det skulle vara vid middagstid idag. Till slut dök vår sömndruckne Tobbe upp vid frukostbordet och vi kunde börja smida planer för dagen. Som jag sade förut så var bilen prioritet 1 och vi skulle börja med att kolla på ett ställe nedanför bensinmacken som tydligen sålde mycket begagnade E30 med lite tur kunde dom hjälpa oss eller kanske ge oss något tips om var vi kunde få hjälp. Frukosten var i dag lika välsmakande som vanligt och en dusch skulle förhoppningsvis få dom morgontrötta att vakna till liv.

Nästa punkt på schemat var bilens morgonbestyr som var att kolla vattnet och hur mycket den blandade olja med vatten, än så länge så verkade bilen bara konsumera lite vatten och visst fanns det spår av att den blandade men inte sådär krisartat iallafall. Efter ett tag hade vi lastat bilen med allt som skulle med och iväg for vi. Första stället var väldigt nära och det tog inte mer än 2 minuter innan vi kom på plats, en ivrig Dyschk gentleman var väldigt nära att få en backande 325:a i sidan då han tvunget skulle förbi medan vi vände på vägen. Stället vi kom till visade sig mer vara en utställningshall för begagnade bilar och lokalen verkade inte bemannad. Här hittade vi ett antal läckra bilar och mycket riktigt så hade dom ett par M3 E30 på plats, en riktig läckerbit var den röda  M3:an i superskick och med Porschebromsar, bilen var tokdyr (19000 Euro) men hade verkligen en "käka ringen attityd" bilden på bilen är dålig men det är inget att göra åt det. På väg därifrån så såg vi en gubbe på ovanvåningen men vi struntade i det då  vi inte fick uppfattningen att vi skulle kunna bli hjälpta här.

 Nästa ställe var det lite skoj hur vi kom på att åka till, kvällen före så "stal" jag ett pappersunderlägg till min "läsk" på krogen, på den fanns det reklam för ett ställe och överst stog det "Auto teile geisen" Vi tyckte det lät bra och stället låg i Müllenbach bara en liten bit från där vi var nu, vägen dit var lite småläcker och efter tio minuter var vi framme, stället visade sig vara en bilskrot och väl därinne mötte en munter tysk upp oss. Vi förklarade problemet för han och vad vi än frågade så skakade han på huvet eller sa "nein" Till slut gav vi upp och åkte vidare, en rolig detalj var gatuadressen som för mig betydde något väldigt speciellt som vi i sydsektionen anordnar varje höst, nämligen bilorienteringen kallad Sydschleife. tillbaka på den ringliga vägen, förbi GP banans infart, förbi macken, här mötte vi ett tjugotal Lotus Elise på rad och vi trodde inte våra ögon, antagligen en träff som ägde rum i närheten. Lite längre fram kom ett nytt batteri med Lotus och denna gången var det även andra modeller. Tyvärr så hann jag inte få upp kameran i tid så det blev ett snabbt foto bara. Nästan i samma veva stötte vi på ett minst lika stort gäng Renault Spider som var på väg till banan, jag hade aldrig sett så många på en gång och det var helt klart lite coolt!

Vi fortsatte sedan längs med den riktigt läckra vägen till Mainz, vad ni än gör så missa inte denna vägsträcka utan passa på att njut lite av naturen och dom aldrig sinande kurvorna. Allting har  en ände och så även den vägen till slut var vi framme i Mainz industriområde och vi bestämde oss för att fråga på första macken vi hittade. Inne på macken passade vi på att släcka törsten då även denna dag var riktigt varm, vi fick tips om ett ställe ett par hundra meter ner på gatan som sålde biltillbehör, av någon anledning sa dom att det hette något HELT annorlunda än vad det stod på skyltarna men vi hittade iallafall stället och parkerade bilen. Väl inne i affären som var rätt liten men full med olika intressanta och ointressanta saker började vi leta efter det vi skulle ha, mina otroligt skarpa falkögon svepte över ett hyllplan och tjoff! där stod precis vad vi letade efter, otroligt nog var det sista förpackningen och vi högg den direkt utan att tveka. Tobbe med sin lite hysteriska köp-mani var lite sugen på en hel del saker i butiken, vi fick ut han ur butiken med lite pengar kvar på kontot iallfall ; ) Givetvis ville vi lösa detta på plats och jag kände mig lite som på biltemas bilparkering där det alltid står (sist jag var där var ett par år sedan) massor med folk och smetar på det dom köpt inne i butiken.  Butiken fick agera vattenleverantör och efter ett tag hade vi fyllt upp kylsystemet med både smörja och vatten, nu var detta något mellan gud och vår bil om det skulle gå vägen. På vägen till butiken så passerade vi en modellbutik med bilar och flygplan, Tobbe visade en för mig okänd sida och ville absolut besöka butiken, väl på plats hittade vi en hel del roliga saker och man måste erkänna att det hade varit ball med en 1/10 Bimmer utrustad men en 25 kubiks glödstiftare ; ) en E36:a var en av få som var av rätt märke och kameran klickade till. Även här lyckades vi få ut Tobbe utan att han tömt sitt konto och  väl var det då vi hade ett tag kvar tills vi var hemma.

Tillbakavägen var precis lika rolig och nu kändes det lite bättre när vi iallafall försökt att kurera Bettan tills vi kom hem för att där lite lättare kunna konstatera vad som orsakat problemen. Vi beslutade oss för att äntra infarten för att sedan se vad dagen skulle innehålla. Väl på plats hade cirkusen kommit igång ordentligt och att hitta parkering var om möjligt ännu svårare nu. Vi var tvungna att ställa bilen på andra sidan gatan och till slut hade vi lyckats med at tråckla in bilen i en ruta. Redan på parkeringen började kameran att glöda då jag såg en brutal ful Opel och en riktigt läcker gammal  S-klasse. Den gamla Mercan var i mycket fint skick med krom i överflöd och ett par tuffa fälgar, vad jag tyckte var helläckert var sportblås, racingstolar och en del andra racingattribut, kombinationen av klassisk skönhet och modern racing var ett lyckat koncept som tilltalade oss alla. Givetvis såg vi massor av annat, men vem bryr sig om en fattig GTV eller en RS4 när det finns så mycket att välja på? När vi kom in på den "riktiga" parkeringen var det redan ganska rörigt, det fanns bilar överallt och värre skulle det bli. Så här i början på dagen så var man som mest uppspelt av alla bilar och jag tror jag gick runt och plåtade bilar till jag hade ont i avtryckarfingret. Det roliga med Tyskland är att dom verkar inte vara lika fåfäng som vi i Sverige, här kan dom ta vilken bil som helst och köra på ringen, dom kan göra ett seriöst bygge med en Polo eller Fiat som utgångsmaterial och ibland går det till och med riktigt fort och stabilt. Givetvis fanns det undantag där man undrade vad dom tänkte egentligen.

 En bil som ganska snabbt fångade vårt intresse var en silverfärgad öppen läckerbit med stora trevliga fälgar. Min databas  i huvudet kunde inte få fram något men jag tror Tobbe visste faktiskt vad tillverkaren hette. Är det någon som vet modell och tillverkare så säg gärna till mig så lägger jag upp det här direkt (Ett par olika läsare förklarar helt kort att bilen heter Wiessman roadster och att bilen är baserad på BMW komponenter som tex. M3:s 3.2 liters sexa.) Bilen var iallafall otroligt läcker och titta på, jag såg den aldrig på banan och det kanske inte är det rätta elementet för den? Nåja i vanlig ordning så klickade kameran till av sig själv och här kan ni se resultatet. Alla Renault Spider vi såg på vägen förut var nu samlade upp på parkeringen och dom var ganska trevliga att kika på, den stora samlingen med Lotus såg vi också på en parkering en bit bort så att ringen var målet för dom allihopa var ganska logiskt och självklart. 2 nya läckerbitar hade parkerat på parkeringen och den ena av dom var en klassiker som aldrig lär bli osexig, karossen känns igen efter 25 år och här nere på ringen förstår man rätt snabbt att Porsche är det rätta märket för banan. Bilen var i en läcker originalfärg med dom rätta  stripningarna på sidorna. Jag kommer att för inte så länge sedan sa någon att ljudet från en Porschemotor låter hemskt, ok det gällde boxersexan men jag håller inte med! Jag tycker det låter riktigt nice med en välvarvad Porsche som passerar förbi i några hundra knyck.

Nästa läckerbit är oxå en odödlig klassiker, inte fullt lika gammal och dagens modell är annorlunda på många sett. Just detta exemplar var dekaltrimmat enligt traditionella tävlingar i Tyskland och skicket såg ut att vara perfekt. Jag får väl erkänna att mina medresenärer uppskattade denna modell ännu mer än jag och har kanske till viss del gjort mig lite klokare angående denna modells erkända framgångar gällande bankörning, att motorn tydligen är väldigt stryktålig trots relativt hård trimmningsgrad gör inte saken sämre. Det roliga är att bilen går ju att lösa för rimliga pengar så vi får se vad som händer...
(3 veckor efter resan köpte en av oss en Vit M3 E30 men det var inte jag tyvärr)        

På tal om läckerbitar så såg jag ett riktigt läckert "fordon" som stod vid stängslet, dom var inte så många men en del av dom var riktigt trevliga, jag ber om ursäkt om motivet är lite svårt att se men det var verkligen ett fint "fordon"....   Den stora samlingen med Renault Spider var delvis uppradade på parkeringen och det var en imponerande syn att se dom såhär på hög, i slutet av raden så tyckte jag att bilarna såg lite annorlunda ut och jag blev givetvis nyfiken. Vid en närmare inspektion så såg jag att bilarna såg helt annorlunda ut och designen var minst sagt annorlunda. Där stod kanske en 3 stycken likadana och märket hette Yes, jo nu tänker ni kanske på diskmedlet men det var faktiskt en bil. Designen påminde möjligtvis en smula om Audi TT men lite mindre lyckad så att säga. Vi blev aldrig kloka på vad bilen hade för motor. Efter lite undersökning på nätet så visar det sig att bilen skall ha respekt helt klart, motorn i grunden är en 1.8 T från WW koncernen, efter justering hos Yes lämnar motorn 286 glada kusar som bara får släpa runt på 700 kg vilket ger den en acceleration på 4.1 sekunder till 100, toppfarten var "bara" 264 km/h. Är du mer intresserad av bilen så har dom en hemsida där det finns massor av info och sånt. Här kommer ett par bilder av bilarna, det verkade som att Yes var här och testade lite bilar för senare under dagen så såg jag att dom hade en stor lastbil med ordentlig
Yes reklam på sidorna. Bilen måste vara intressant att köra med dessa prestanda och jag hade absolut inte tackat nej till en provkörning. Tyvärr så kom dom inte hem med lika många bilar som dom kom dit med men det tar vi lite längre fram i reportaget.

Klockan hade passerat tolvslaget och nu var det verkligen fullt tryck på och omkring banan, jag har aldrig sett så mycket motorcyklar på ringen som denna dag och dom hade i stort sett ockuperat hela parkeringen  på höger sida om infarten. Standarden på cyklarna var hög och här hittade man nästan alltid någon läckerbit att vila ögonen på, tydligen var det någon cykel som körde med NOS tub men jag lyckade inte fånga den på bild, så snabb var den... Det fullkomligt översvämmade hela anläggningen med folk som ville köra bana, ljudet och lukterna gjorde en nästan knäsvag. En bil som jag tro är riktigt trevlig är nya Cooper S, för ett tag sedan provade jag den valiga hundkojan och blev förvånad över att bilen upplevdes som luftig, kvickstyrd och relativt rapp, med 163 hästar med hjälp av en kompressor och en hel del annat lull lull så borde bilen bli en höjdare att köra på bana med, snacka om gatreggad gokart. Nåja iallafall så dök det upp en Cooper S vid infarten så kameran klickade till igen. Jag är lite osäker men jag tror det är Steffe med sin Porsche jag lyckats fånga mellan varven, tydligen en som behärskar banan bra och lägger låga tider, suget efter att få åka med var givetvis stort från oss alla och Jag vet att
Anders Wängström åkte med ett varv och en kommentar var att han såg livet passera förbi ett par gånger dom första minuterna samt att man kunde inte ha mycket roligare på 4 hjul. En stor del av denna dag gick jag bara om kring som i ett rus och tittade på alla möjliga bilar och MC, många roliga och otroliga saker passerade mig, en kille på en V-max hade hottat den med större bromsar, motivlack och kolfiberblås, om den var snygg eller inte ligger i betraktarens öga och hur den är på banan har jag ingen aning om men ett varv på banan betade han av iallafall.

 Även denna dag var kantad av olyckor och orsaken var dels att många MC förare var väldigt ivriga och skulle gasa på mer än dom behärskade, dels att trafiken var alldeles för tjock på banan, många röster hördes som tyckte att bilar och MC skulle få vars en timme i stöten något som hade underlättat för båda parter tror jag. Det som var tråkigt var att banan stängdes av vid olyckor och tiden på banan blev kortare för dom som ville köra, tråkigt nog så var även denna dag drabbad av en dödsolycka, detaljerna kring olyckan känner jag inte till men jag vet att helikopter kom till platsen och att banan var avstängd en låååång stund. Problemet med olyckorna kommer att förändra saker och ting runt banan men det går långsamt, det som gör banan vacker och unik men på samma gång farlig för dom som kör är att det saknas avåkningszoner och  att räcken och andra hårda saker inte är klädda med gummi eller annat skyddande material.

Andra roliga bilar jag stötte på under dagen var Renault Clio V6 en riktigt läcker bil som påminner lite om en modern Renault 5 Turbo, jag vet att Zakspeed även har en till sin Rennfahrschule om ni skulle vilja testa den... Bilen skall ha 290 hästar så visst rör den på sig, senare i reportaget så  flyger jag förbi en sådan i en riktigt rolig bil, nåja denna var privatägd av en Engelsman och jag tror säkerligen han hade det skoj på banan, detta måste ju mer än hundkojan var en riktig gokart. Jag har i och för sig läst ett par olika tester av bilen och tydligen skall den ha väldigt annorlunda vägegenskaper då viktfördelningen är  tokig och släppen skall vara något i stil med gamla 911 turbo om ni minns....

Som jag sade förut så fick vi ingen plats i ringtaxin på grund av överbokning i ett år framåt, givetvis var vi alla sugna på att åka med ett proffs runt banan och vi hoppades på att det skulle lösa sig på något vis, Arne Lindgren från klubben var nere för ett tag sedan och kom då av en slump i kontakt med en M1 ägare, det hela slutade med att Arne och han kompis fick varsin åktur på Ringen och tydligen var ägaren en riktigt trevlig prick. Arne tipsade nu mig om denna kille och jag skickade ett mail till han 3 dagar innan avfärd, otroligt nog så fick jag svar på kvällen innan vi skulle åka ner. Brevet förklarade i vänliga ordalag vilken tur vi hade då det var säsongspremiär för han (mekat med bilen) och att han just denna helg skulle till Ringen, givetvis skulle vi få kika och provåka bilen, det som var fräckt var hur han dissade ringtaxi och tyckte dom körde slött, att det var dyrt och att det påminde om att sitta hemma i soffan. Givetvis blev jag överlycklig av brevet och ringde upp Tobbe fast klockan var sent, Tobbe blev lika bubblande som jag och resan var nu ännu mer hägrande. Nåja det jag skulle komma till var, att nu på Lördagseftermiddagen såg vi bilen för första gången, givetvis hade våra korpgluggar spanat hela tiden då vi verkligen ville träffa bilen och ägaren men helt plötsligt kom bilen in på parkeringen och vi var inte sena att visa upp oss. Bilen visade sig vara läckrare i verkligheten än på bild och arbetet som var gjort med bilen var smakfullt. Grunden var ett par läckra fälgar  och en riktigt trevlig lack, till detta hade han tillsatt kolfiber i lagom doser, hela bakre stötfångaren var i kolfiber varav "skyddslisten" var olackad kolfiber och det var mycket snyggt. Avgassystemet var en rostfri historia med blåsen i mitten som han hade fått specialbyggt av någon snubbe, snyggt var det iallafall. Inredningen var original förutom lite kolfiber runt instrumenteringen. Kommande projekt var ny luftfilterbox i kolfiber samt ett AP racing bromssystem (aug 2002) just bromsarna var en svag punkt fick vi höra och det skulle tydligen påverka tiderna positivt. Årets nyheter var ny växellåda samt nya Michelin Cup däck. Växellådan var en av dom saker som var otroligt svårt att få tag på, av någon otrolig anledning lyckades ägaren hitta en helt ny och orörd låda som han köpte, vad den kostade vill jag inte veta men det var inte gratis. Ett litet galleri med bilder på en äkta klassiker som sportbil.

      

Vi frågade givetvis tusentals frågor om bilen och allt runtomkring, hela tiden fick vi utförliga svar och det märktes att han var glad för sin bil, en kompis var med och dom skulle strax ut på ett par premiärvarv för att se hur det funkar. Givetvis var man sugen på att åka NU men vi stressade inte han och låt alllt få sin tid. Efter första varvet så pratade jag lite med ägaren och han var inte riktigt nöjd med sina ny däck då dom var lite slingriga och luriga, även bromsarna sa han var underdimensionerade och det gjorde framfarten långsammare än nödvändigt. En liten incident som inträffade under dagen var att ena pipan till avgassystemet åkte av under färd på banan, givetvis var det omöjligt att hitta biten och en liten tripp till en lokal mekk fixade till problemet snabbt, ett tränat öga kan se att den ena pipan sticker ut lite lite längre än den andra men det blev jäkligt bra för att vara ett snabbjobb. Efter en bra stund lämnade vi M1 och ägaren för att kika på nya projekt, tiden tickade på och vi kände oss dels lite sugna på mat och sen så ville vi hitta en omväxlande vy på banan, just vid infarten så ser man väldigt lite av banan och det man ser är inbromsning från rakan samt en liten del av startrakan.

Vi beslöt för att åka ner till Adenau och Aldi för att handla mat, jag kan verkligen rek. Aldi som inköpsställe då dom har ett rejält sortiment och verkligen attraktiva priser på sitt sortiment. Givetvis fick vi åka ännu en gång på vägen ner till Adenau och det var alltid trevligt. Gemensamt inköp av bröd med massor av lyxiga pålägg samt därtill lämpliga drycker slutade på i stort sett ingenting per skalle i kostnad. Utkiksplatsen vi beslutade oss för blev Brünnchen som var en av dom största utkiksplatserna längs med banan, Brünnchen är en låååång kurva i banan sista tredjedel som ibland kan visa upp riktigt spännande händelser, en otroligt stor parkering gör det lätt att stanna här, en sak som vi verkligen inte ångrar är att vi tog med oss stolar hemmaifrån så att vi kunde sätta oss och riktigt löka i den riktigt heta solen som var framme under hela dagen. Massor av folk hade samlats här och i ena hörnet hade folk byggt upp en liten camp med tält och eldstäder och allt som hör till! En nyhet sedan jag var här sist var en liten grillvagn med enkel mat och iskalla drycker, det tog inte lång tid innan man var där och köpte en "läsk" Efter att vi hade klarat av matbestyren så var det dags att bara njuta av alla bilar som passerade förbi oss. Det fanns ingen ände på bilarna som kom och vi fick se ett högst blandat utbud av bilar. Vissa ekipage swischade förbi innan man hann säga flasklock medan andra smög förbi på låga varv. Ringtaxin kom med jämna mellanrum och där var det inte låga varv som gällde... Vår vän i sin M1:a passerade ett par gånger och farten han körde med var imponerande. En lite udda bil som passerade var en Fiat, den körde flera varv och jag vet inte men jag misstänker att den trodde det var en Ferrari eller nåt då han inte precis flyttade sig för dom snabbare bilarna utan körde på i sin i och för sig raska takt men för "vanliga" bilar relativt långsam. VI passade på att bygga på solbrännan ett bra tag medan vi njöt av ljudet från Porschar och annat välljudande, till slut blev det alldeles lagom och vi beslöt oss för att göra något vettigt som att besöka någon turistattraktion. Efter ett tags diskuterade så beslöt vi oss för att kika in på motormuseet och fanshopen i anslutning till GP banan. Sagt och gjort vi tackade för oss oc sa adjö till alla (även stockholmgrabbarna på mc som givetvis också kom hit) Här var hela tiden massor med folk och det var ett jämnt och relativt högt tempo på omsättningen, en liten bild av folket får avsluta Brünnchen för idag.

Helgen till är var det tävlingar på GP banan, det var något som kallades V8 star och mullret övertygade oss om att det var rappa bilar. När vi kom fram till banan så skulle vi försöka hitta en parkering och det var inte helt lätt, till slut fann vi en plats och hoppade ur bilen, som på alla andra motorarrangemang så ser man trevliga saker redan på parkeringen och så även här såklart! En par läckra E28:or och en stor nyhet från WV som hette Phaeton som faktiskt är riktigt läcker, bilen finns med både en 6:a och en "dubbeltolva" på runt 415 hästar! Tyvärr tänkte jag inte på att knäppa en egen bild men jag hittade en på nätet som duger bra. Efter ett tag så traskade vi över vägen och in mot allt det härliga, dagen före hade vi hört att det kostade massor av pengar att komma in på V8 star spektaklet men väl på plats så visade det sig att priserna var humana, jag tror det kostade drygt 15 Euro för en dag och hade vi vetat det tidigare så hade vi varit på banan en av dagarna helt klart. Nåja nu fick vi nöja oss med det läckra ljudet medan vi gick in mot fanshop och museet. Entréavgiften till museet var 10 Euro per person och vår ansträngda ekonomi fick sig en törn men vi ville ju inte missa detta när vi väl var på plats. Väl inne så började det hela med någon slags hispig ljusshow och psykedelisk musik, alla undrade vad vi hade gett oss in på och passerade detta omedelbart. Nästa avdelning var betydligt mer intressant då det var fullsmockat med intressanta bilar och miljöer. Här hittade man lite historia om racing teamen för länge sedan jämte hur dom har det idag. VI hittade massor av olika fantastiska skapelser från både förr och nu, cigarrformade bilar  blandat med månraketliknande le mans bilar och allt vad det heter, en rolig detalj var en bil som hade framförts av Schummi och bilen såg ut att gå fort mer än så vet jag inte. Gamla formelbilar med läckra detaljer gjorde oss svaga och kameran fick slita hund igen. Fler bilar vi passerade på detta plan var en toppmodern racer i form av en Mercedes CLK (heter den så?) en läckert gul Mustang och lite annat smått och gott.

På andra våningen fortsatte sevärdheterna i full fart med en samling lastbilar med ordentliga motorer, bromsar osv. Truckracing var syftet och dom var en imponerande syn på  så här nära håll. En biosalong med en gigantisk widescreenskärm visade en trevlig slinga med F1 historia och lite annat, verkligen imponerade syn som fångade oss för ett tag. Här hittade vi även en komplett genomgång av Nürburgring kurva för kuva med historian bakom namnet och hur kurvan såg ut osv. En racingpreppad M6 fångade vår uppmärksamhet då jag misstänker att det är en relativt ovanlig bil att bygga racebil på. I denna avdelningen hade även Mercedes sina bilar och motorer, ingen kan förneka att även dom har en hel del historia i Tyska motortävlingar, en otroligt läcker motor från den samme får representera dom. Raskt vidare till nästa avdelning som innan man kom fram kantades av BMW
motorcykelsortiment , vi hittade C1:an och en del riktigt läckra beamers faktiskt, jag tycker ofta dom har haft en lite halvtråkig design men nu börjar det likna något både på racing och offroadsidan fanns cyklar som helt klart konkurrerade med Yammazuki och allt vad dom heter där borta..... 

Nästa rum vi kom in i var ett entertainment rum för barn och ungdomar så här kände vi oss hemma ; )  det fräckaste var en hel rad med F1 bilar man kunde hoppa ner i och köra på bana, ungefär som att gå på spelhall, det fanns även MASSOR med tv-spel på alla väggar i olika varianter som man kunde köra MC, Bil, Offroad, Bana, Trial mm mm. En G test-kammare och ett hopptorn hopade vi över men Johan kunde inte låta bli att testa dom små lokala polisbilarna så klart.  Efter ett tags spelande så var vi nöjda och stegade vidare, det vi kom till nu förstod vi aldrig glädjen eller nyttan med men det var någon slags leksam förklaring av hur det  gick till när man producerade komponenter till bilar, tyska röster och orange saftblandare i kombination med massor av blinkade dioder och någon dörr som öppnades och stängdes, ett däck som åkte fram och tillbaka gjorde det hela till en av dessa väldigt konstiga saker i Museet. Nästa avdelning var inte mycket bättre då vi blev inskickade av en Frau Helga i en stor sån här filmcontainer som kan studsa åt alla olika håll, kanon tänkte vi nu blir det en läcker körning på ringen där man verkligen får uppleva fartkänslan eller nåt,  dörrarna stängdes och förväntningarna skruvades upp. När filmen började så var det en slags barnfilm med levande krocktestdockor som sprang omkring och pratade tyska i 10 minuter, det hela avslutades med en "actionfilm" som bestod av  tecknade bilar som körde runt i väldigt skumpiga grottor och som trillade ner för stup och krockade med saker när dom jagade en liknade sak framför sig. Efter denna "omtumlande" film Hoppades vi på ett lite mer intressant utbud och alldeles strax fick vi PRECIS vad vi ville ha....       

Nästa avdelning vi kom till började otroligt bra med ett långt glasskåp fullt med Bmw-accessoarer och  på ena sidan stod en sån här liten BMW totempåle ni vet. Förste man som gick lite före kom ganska snart tillbaka och förklarade att vi alldeles strax skulle bli ganska nöjda med vad vi såg. Väl bakom första rummet kom vi in i en gigantisk hall full av enbart bilar som gjort Bmw till vinnare i otaliga tävlingar under åren, här hittade vi M3:or  i olika karosser och breddningar,M6:or,X5 pacecar, Z8 och en hel del annat skoj. Vid samtliga ekipage fanns information om dess historia och tävlingsverksamhet. Skicket på bilarna var bättre än nyskick och känslan av att se alla dessa bilar var GRYM!  Tobbe fastnade totalt och en viss förkärlek för M3 E30 gick inte att ta miste på. Nästa stora avdelning var även den enbart Bmw-relaterad så ett tag funderade man på om man kommit till himlen eller nåt.. Här hittade vi bevis på framgångar även inom MC världen i form av en urläcker racingbåge som hade framförts av Randy Mamola, även deras Offroad-sortimentet presenterades och jag får ju säga det att Bmw:s utbud inom MC världen har bättrats på ordentligt dom senaste åren, nu kan man hitta trendiga cyklar som har motorer med gott om pulver. Alla av oss körde MC så vi kikade  lite snabbt här men jag tror inte någon av oss missade vad som kom i nästa avdelning som låg en bit fram.

Direkt såg vi att det fanns en massa M bilar och motorer samt filmväggar med inspirerande körning i M-bilar, allt detta gjorde oss saliga och vi äntrade snabbt rummet. Detta måste varit en av dom läckraste avdelningarna i hela bygget, samtliga M motorer genom åren fanns på plats uppradade och snyggt monterade, även här var skicket bättre än nytt och det var en fröjd för ögat att se all kolfiber, stora insug och läckra extraktorgrenrör. Ringtaxi hade även här placerat ut en bil och lite info om dess verksamhet genom åren, jag vet inte hur många av dessa skyltexemplar det finns men det var inte den första vi såg utan snarare den 3:e eller 4:e, ett enkelt sätt att se om den är äkta är störtbågen som saknas på skyltexemplaren. Det som avslutade BMW avdelning i Museet var en vägg som var klädd med kromade insugstrattar, på trattarna hade man hängt upp ett antal olika M motorer som hade haft stor betydelse genom åren, här fanns även ett par monitorer som visade upp M bilar i full fart på bana, något som var otroligt effektfullt var att dom hade en rullande show som fungerade såhär: En film rullades igång på monitorerna, ljud spelades upp i högtalarna och av ljudet att döma var det en V8 motor från en M5:a, i takt med att bilen accelererade så lyste röda lampor inne i alla trattarna, vid växlingarna tonads lamporna ner för att sedan glöda kraftigare i  förhållande till hur mycket bilen gasade! Detta var en otroligt läcker upplevelse och imponerade verkligen på en, givetvis otroligt svårt att förklara men bara detta var värt halva entréavgiften.

Efter att vi avslutat museet och pustat ut efter alla fantastiska intryck så var det dags för Fanshopen som ligger direkt efter utgången från BMW avdelningen av Museet, här inne hittar du samtliga F1 stalls kollektioner av jackor, kepsar, tröjor och vad som nu kan tänkas vara passande. En rätt stor avdelning med böcker om motorsport, Bmw, Porsche, Nürburgring och  allt annat runt omkring fanns här. Givetvis hittar du videos och kaffemuggar, planscher och klistermärken med den eftertraktade ringenloggan. Efter att ha trängt med folket härinne i en kvart hade jag spenderat bort en summa Euros på ny kaffemugg, plansch med hela Nordslingan där samtliga kurvor namnges, ett par klistermärken till våra fordon och lite annat smått och gott. Mina vapendragare lyckades även dom ganska enkelt få iväg en bunke Euros utan större problem på "nödvändiga" saker.

Besöket runt GP komplexet var nu i stort sett avklarat, givetvis spanade vi runt lite  och kikade på allt som fanns här medan vi drog oss mot vår bil på parkeringen, bara att få kika lite på parkeringen var ett nöje men även detta blev vi mätta på till slut. Så vad skulle vi göra nu? Tillbaka till Nordslingan eller tillbaka till Nordslingan ? Vi valde att köra bort till infart/utfart och kika vidare på dagens utbud av fordon. Som ni ser på bilden här så var det en dag med väldigt mycket besökare och det var så fullt ibland att folk fick parkera längs med vägarna.

 
Ganska omdelbums så parkerade jag mig själv i Cafeterian för att vila benen efter den långa vandringen borta vid GP banan, här tröttnade jag aldrig på att sitta då man hela tiden såg trevliga bilar, träffade folk och en och annan skönhet passerade. Sist jag var här så var det Dmarken som regerade och mig veterligen så kostade läsken inte 30:- men så var fallet idag och eventuell dryck inmundigades med full respekt, givetvis var det fortfarande mer eller mindre tropisk värme och att inte dricka något var otänkbart. 

Även nu lite senare på eftermiddagen var banan kantad av olyckor och stundtals var banan avstängd relativt länge. Motsvarigheten till vår bärgningskår (Adac?) måste gnugga händerna då dom har att göra hela tiden, det gick inte långa stunder innan dom passerade med en mer eller mindre defekt bil/Mc. Lite senare under eftermiddagen bestämde vi oss för att käka gemensam middag ikväll på Fuchsröhre, vi hade goda erfarenheter och tyckte det var helt ok. Medan vi satt och pratade nåddes vi av beskedet att en av våra medresenärer hade smällt på banan och stog kvar någonstans vid Brünnchen. Killen med en E28 535 (Patrik?) jag, Tobbe och Johan beslöt oss för att köra ett varv och inspektera hur allvarligt det var. E28:an fick agera banbil och iväg for vi...

E28:an Spann på  men vi körde inget varv mot klockan utan gled fram i en härlig takt där vi kunde prata och se banan under färden, första incidenten vi såg var MC relaterad och  det såg ut att läcka lite kylarvätska ur den ena cykeln, inga personskador och det var det viktigaste, bara en bit längre fram kom nästa incident och om jag inte minns fel var detta precis efter första karusellen, sak samma här måttliga skador på fordonen och inga personskador. Det 3:e stoppet vi såg där kunde vi inte ens se några skador så att det kan ha varit motor eller något liknande som gett upp. 3 olika stop på en kort bit av banan var rekord i vad jag sett och så tätt brukar det inte vara, vi var ju nästan helt säkra på att det kom ytterligare en olycka och vi körde spänt vidare mot Brünnchen.

Efter att antal kurvor så började vi närma oss Brünnchen och det första vi såg var en man som stod och viftade men en gul flagga precis innan kurvan, det bådade inte gott men vad vi hört var det inte SÅ illa, när vi kom runt hörnet så såg vi direkt att det var här det hade hänt, en av dom svenska bilarna stod mot körriktningen på höger sida av vägen, vi passerade sakta förbi och kunde inte se några jätteskador på någon av bilarna. Ägaren till den svenska M5:an gjorde oss uppmärksamma på att han ville ha assistans och vi parkerade vid sidan av banan, det visade sig att han kände sig lite i kläm med tanke på språksituationen och kände sig mer lugn när det visade sig att vår chaufför i E28:an behärskade Tyska till 100% Stämningen på plats var lite spänd när vi kom då adrenalinet antagligen fortfarande sprutade i förarna, Det visade sig att den svenska M5:an hade kommit ut i gruset vid ett omkörningsförsök och tappat greppet, efter lite returer tog naturlagarna överhand och en lätt touch in i den andra bilen var oundviklig. Skadorna var begränsade till lite plåt på ena sidan (väldigt lite faktiskt) samt någon list och ett par droppar färg. Skadorna på  Renault Spidern hörde jag först var i stil med "knäckt bakaxel" mycket snart kom vi fram till att det var fel och den enda skadan var att höger sidan var lite skrapad och repig, det såg absolut inte allvarligt ut och bilen var till 110% körbara från platsen.

Den som var mest förbannad på platsen var motpartens kvinnliga passagerare, hon såg väldigt väldigt arg ut men jag gissar på att hon var i ett lätt chocktillstånd då hon mjuknade med tiden. Spiderföraren verkade var en liten fuling som först var framme och pratade med den svenska föraren, då var allt ok och han hade inga men av krocken, senare när polis dök upp så hade han helt plötsligt ont i rygg och nacke, ingen av oss vet om han fejkade eller vad men en del teorier var att han vill se till att det blev en utredning så att han var säker på att få pengar för sina skador på bilen, Tyska regler avviker från dom svenska och utan fullständiga uppgifter på den som kört på hans bil så kunde det bli svårt att få ut några pengar på försäkringen. Efter hand dök det upp fler och fler bilar på platsen, det var riktig polis med pickadollor och sedan kom lokal ringpolis med civil bil och blåljus, en rolig detalj var när ringpolisen dök upp då man hörde hur han kom på långt avstånd med sina hollywooddäck, helt plötsligt dök han upp i full fart och gissa vad han körde för bil? Jo en Skoda Octavia Diesel Kombi till råga på allt.

Nästa fordon som dök upp var en som tog beslut om bland annat bilarna kunde köras från plats eller skulle bärgas, jag gissar på att han jobbade med bärgningen men var i en högre position och därför kom körandes i en V70. Även denna kille var lite ful då han ville bärga M5:an på grund av en liten liten skada på ena fälgen fram, fälgen var balanserad och godkänd av lokal däckhandlare i dagarna, givetvis såg dom pengar i bärgningen och tjatade vidare om att det var tvunget med bärgning, tack vara en proffsig insats från E28 föraren under en ganska lång tid så lyckades han övertala dom att bilen var fullt körduglig och inte skulle ha några problem att ta sig fram på egen hand. Jag har för mig att bärgningen kostade cirka 100 Euro men denna summa är osäker, iallafall slapp han bärgning och bara det gjorde oss alla lite mer uppåt. Då detta var i slutet på dagen och ett antal olyckor hade hänt på banan så visade det sig att dom stängt banan för dagen, dom enda bilar som kom och gick var dom som var inblandade i sanering, räddning, utredning. Ett antal envisa besökare stannade kvar för att kika på oss och bilarna men i övrigt började även Brünnchen tömmas på folk. Poliserna förhörde båda parter fram och tillbaka och föraren av den svenska M5:an hade videofilmat händelsen och ärligt talat var det nog aldrig någon som funderade på vems fel det var, på filmen såg man tydligt att M5:an kom ut i gruset och till slut tappade greppet... 

Hela den här händelsen tog lång tid och medan vi väntadepå att det skulle lösa sig så passerade lite bilar med "skadat gods" Det var både MC och bilar som var mulade, till och med ett litet släp på bärgningsbilen hade dom monterat dit! Efter många om och men så verkade det hela lösa sig ganska bra, ingen behövde följa med någonstans och allting såg ut att lösa sig med lite pappersexercis under morgondagen. Spidergänget började att lätta från platsen och efter ett par minuters snack om händelsen så beslutade även vi att komma iväg, anledningen var ett beslut tidigare under dagen att gemensamt käka och ta ett par pilsner vid 8 snåret. Även den sista tredjedelen av banan avklarades i et lugnt och behagligt tempo, vi var nog rätt möra allihopa efter en lång dag fylld av händelser, värmen gjorde sitt till och en dusch följt av lite mat och dryck hägrade nog för alla.

Tillbaka vid infarten mötte vi upp en del av dom andra svenskarna och berättade lite kort om vad som hänt, vi diskuterade även lämpligt matställe och Tobbe gjorde reklam för Fuchsröhre så pass bra att vi nästan beslutade att testa det igen, det visade sig att vi var rätt många så vi bestämde oss till slut för att invadera Restaurang Paddock som ligger 20 meter längre upp på gatan. Nu åkte var och en hem till sitt så även vi som bekvämt nog bara hade 1 minuts resväg hem och innan man hann säga flasklock var vi hemma.

In i duschen och på med lite nya kläder sedan var det dags att slappa ett litet tag, ett tag så var vi ganska möra och  jag gissar att fler än jag hade tyckte det var trevligt med en timmes sömn. Ett par "läsk" senare och lite prat om dagens eskapader samt lite genomgång av bilderna jag tagit idag så beslöt vi oss för att joina dom andra på Paddock. Väl på plats så hade i stort sett alla kommit och vi fick klämma in oss där det fanns plats, efter lite omstrukturering av borden så blev det långbord och alla satt liksom tillsammans. Vädret var fortfarande ljuvligt och vi satt ute i friska luften, på ett ställe som detta var det extra värdefullt för vi hade koll på genomfartsvägen och jag tror inte någon av oss missade en enda intressant bil som passerade. Diskussionerna om dagens bravader var i full gång redan när vi kom och snabbt var vi helt inne i diskussionen. Jag hamnade bredvid M5 föraren som vi hade fått kontakt med en Spider på banan och givetvis pratade vi ganska mycket om denna händelse, efter ett tag gick vi iväg och hämtade hans videokamera för att gå igenom hur det gick till. Det var mycket intressant att kika på dessa bilder som var av hög kvalitet men tyvärr så måste jag säga att det går inte att skylla på någon annan gällande skuldfrågan hur vi än vred på det. Efter ett par "läsk" så lyckades vi att beställa mat till samtliga, vi fick direkt besked om att maten skulle ta minst en timme något man kanske inte hade uppskattat i Sverige men en kväll som denna gjorde det absolut inget då vi hade massor att prata om.

Flera "läsk" och ringenkurvor senare kom vår mat in som i dom flestas fall var vadå?? jo just det Schnitzel såklart. Efter ännu ett par "läsk" till fick jag för mig att min Schnitzel var påfallande lik Nordschleife och påvisade detta för samtliga som verkade hålla med mig, foto på köttbiten och mig under glada skratt gjorde kvällen oförglömlig. Maten smakade bra och mättade oss alla tror jag, priserna var humana med cirka 100+ för en rätt. Att hålla ögonen öppna efter en lång dag i värmen och sedan en middag och lite dryck blev svårare och svårare för fler än mig, till slut bröt vi upp från en riktigt trevlig kväll, givetvis stötte vi på Stockholmsgrabbarna när vi skulle betala för oss, säg ett ställe där vi INTE träffat på dom! Efter att ha tackat alla för kvällen och sagt adjö till dom som skulle åka hem i morgon bitti så styrde vi kosan mot Meuspath och vårt hus. Väl hemma så gick det inte många sekunder innan vi samtliga sussade som ett par grisar.....
En av dom sista tankarna var lite sorgliga då vi visste att imorgon skulle vi åka hem hur vi än vred och vände på det.

Zzzzz Zzzzz Zzzzz......

Har du någon kommentar till detta reportage eller något tips, du kanske till och med hittar något felaktigt här? Jag är tacksam för all info jag kan få, tveka inte att maila mig på johan@bimmer.se

 

Förberedelse / dag  1 / dag 2 / dag 3 / dag 4