Förberedelse / dag  1 / dag 2 / dag 3 / dag 4

 

18/7 Dag 1 på resan.

Klockan är 06:45 och klockan ringer. Det är inte ofta jag vaknar och är så lycklig som idag ÄNTLIGEN är det dags att komma iväg på den efterlängtade resan till Nürburgring! En dusch och lite kaffe samt lite snack med frugan får klockan att ticka iväg. 8:15 dyker Tobbe & Johan upp precis som överenskommet. Vi packar bilen fort och vinkar adjö till frugan. Första uppdraget på resan blir att tanka och putsa rutorna på närmsta mack. En minikaravan av små  trabantliknande bilar med släp fångar min uppmärksamhet på macken. Jag traskar bort och tar lite bilder samt förhör mig om var dom kommer ifrån osv. Det visar sig att dom kom från Tyskland och var på väg till Finland i varsin fullpackad hederlig gammal minibil av okänt märke. Denna resan kan inte gå fort och hur skoj dom har i sina bilar helt ensamma vet inte jag..

Bilen är redo och vi hoppar raskt in i bilen för vidare äventyr. Bron äntras i raskt fart och nu börjar vi känna att vi verkligen är på väg. Vädret är lite tråkigt med regn och gråa moln men i bilen är humöret på topp. Första etappen blir att sega oss ner till Rödby för att ta färjan över till Puttgraden. En tripp på nätta 20 mil klars av ganska fort då danskarna har  en tendens att överskrida hastigheterna, normalt sett gör vi aldrig såhär men vi vill ju inte bli en propp i trafiken och flyter snällt med i tempot....

Väl framme vid färjan har regnet avtagit en del och vi sträcker på benen och passar på att öppna upp en stor kall "läsk" (inte chauffören) Efter ett kort tag är det dags att äntra färjan och vips så har vi kommit iväg. Väl ombord så försöker vi hitta ett ledigt bord och tar det lite lugnt medan färjan glider över  till Puttgarden. Framme på Tysk mark så känns det som ännu ett snäpp har klarats av och nu är det "bara" en bit Autobahn kvar trodde vi...

Vädret hade tagit fart igen och torkarbladen fick kämpa hårt för att skölja bort vattnet från vindrutan. Vägen efter Puttgarden är ganska smal och folk har en tendens att ta det lite försiktigt här. Sakteliga arbetar vi oss fram men snabbt går det inte och tankar om fri hastighet ligger långt borta, Halva resan genom Tyskland är i stort sett stora och små "STAU" för dom invigda så är detta ett mindre  trevligt ord och för er som inte känner till det så betyder det  i regel långa väldigt långsamma köer på motorvägen. Totalt 2-2.5 timmar av resan bestod av väntan på att dessa köer skulle lösas upp. ett par gånger stannade vi för korta bensträckare/toalettbesök. Efter ett antal långsamma mil i regn och köer  var det dags att stilla hungern, en bensinmack med en enkel restaurang fick agera matställe då vi ville komma framåt och kände oss lite sena redan. Måltiden var väl ingen kulinarisk sensation  och att vi fick sitta ute i ösregn  då det var fullt där inne gjorde detta till något snabbt avklarat. Lite bensin och en snabb överblick av övriga vätskor gjorde bettan klar för nya äventyr. Ovädret och köerna verkade aldrig ta slut och vi hoppades på bättre väder och mindre köer länge fram. Av någon lustig anledning verkade det som att vi blev bönhörda för efter cirka 2/3 av sträckan slutade regnet att ösa ner och vägarna blev bredare och vi slapp alla köer direkt. Resan blev genast muntrare och när solen tittade fram blev vi genast  mycket mer på hugget. Nu började vi komma så nära  vårt mål så att första skylten dök upp, lyckan var total då vi äntligen fick ett bevis på att vi var nära ringen!

Snart skulle vi vika av från stora vägen och köra lite mer inspirerande vägar något jag minns med glädje sedan förra turen hit. Under resans gång hade vi ju som sag fastnat i  köer läng och undrade var Stockholms och Göteborgsgänget hade tagit vägen, vi var stundtals "rädda" att dom tagit en alternativ väg och kanske redan var framme? Ett SMS från AW (Göteborg) gjorde oss nästan lite skadeglada då vi fick besked om att även dom stått i kö runt Hamburg enligt meddelandet hade dom fastnat i 4 timmar och det var en bra stund mer än oss. Äntligen hade vi vikit av från motorvägen och skyltarna mot Nürburgring duggade nu tätt. Ett första bevis på att vi närmade oss fick vi när vi mötte en GT3:a


Vägarna blev betydligt mer inspirerande och denna grönskande berg och dalbana var en fattigmans Nürburgring.
Ett tips är att testa vägen mellan Nürburgring och Mainz som är en helt underbar vägsnutt som du inte bör missa. Nästa avvikande bil som troligtvis var på väg till detta motormekka var en liten Danskreggad Engelsk gentleman med ryggsäck som borde göra bakåtsikten obefintlig. Tittar ni riktigt noga på bilden till höger så ser ni att vi kommit  nästan hela vägen fram. Första riktiga beviset på att vi var framme fick vi när vi såg macken som jag berättat om. Det är inte många mackar som har en större meritlista gällande sportbilar och motorcyklar. Att dom dessutom har en gigantisk samling minibilar,tidsskrifter och accessoarer gör macken till ett gjutet besök. Missa inte att stiga över vägen och gå upp för stigen så kommer du till en perfekt liten utkiksplats i mitten på långrakan innan mål, här passerar bilar och cyklar i långt över 200 som oftast. Här hittar du även bra kartor över området och livsmedel (öl).

  Vi hade inget direkt behov av att stanna utan beslutade oss för att först av allt köra ner till vårt boende och
lasta av allt och installera oss lite snabbt. Skall nitill detta boende svänger ni höger ett par hundra meter efter macken och kör in i byn Meuspath. Huset vi bor i ligger i slutet av byn på vänster sida och har en racebetonad träskylt med Zimmerfrie på. Väl på plats så skulle vi parkera bilen mend et var lite trångt för där stog en 02:a på gästparkeringen! Coolt tyckte vi och tyckte det var ett gott tecken, vid närmare besiktning såg vi att den var svenskreggad och dessutom hade ett BMWCS märke på sidan!! Otroligt tänkte vi och blev genast ännu mer uppjagade. Mannen i huset kom ut och mötte upp oss, han frågade om vi hade bokat och vi svarade jakande att det hade vi, han sade något på tyska som vi inte riktigt förstod och gick in och började prata med frugan ord som missförstånd,fel vecka och inget ledigt rum  tyckte vi oss uppfatta. 


Det visade sig att svensken med 02:an hade kört förbi och frågat om ledigt rum, familjen Nett hade då uppfattat det som att han var den som bokat rum och gav han vårt rum. Vi pratade lite med Svensken och det hela löste
sig genom att han fick skjuts av familjen till en släktings liknande boende i samma by. Vi hälsades välkomna och fick nyckeln till rummet. Otroligt nog fick vi samma rum som förra gången jag var här, nummer 10 på 3:e våningen. Rummet inspekterades av oss och samtliga godkände rummet och berömde badrum och toalett. Sänglakan och handdukar ingår trots att det som regel är tillval på Bed & Breakfast. Snabbt lastade vi av grejorna och lika säkert som amen i kyrkan ändrade vi oss från att "ta det lugnt på torsdagskvällen" till att vara på väg mot banan inom 10 minuter från att vi kom fram.

Att ta sig till banan från boendet tar cirka 2 minuter med bil då vi bodde väldigt nära infarten.  uppskattningsvis 2.5 kilometer körväg tog oss till Der Grüne hulle  som restaurangen vid på & avfarten heter. Infarten ligger vid en rondell som har en ordentligt "staty"  i form av Nordschleife och det är en trevlig sak som man gärna skulle kunna ha i trädgården (frugan hade nog tvekat en eller två gånger), banan var stängd för dagen men det gjorde inte så mycket då vi bara ville andas lite atmosfär och reka lite inför helgen. Kvar på parkeringen stod ett antal Porsche och sen fanns det ju en ringtaxi i deras monter att beskåda så oss gick det ingen nöd på. Vi passade även på att ta reda på att banan öppnade först 14.15 på Fredagen. Banan är i regel är bokad dagtid för testkörningar av olika slag. Då det inte fanns så många bilar kvar fick dessa stackare stå ut med att bli nerdräglade av 3 st tokiga svenskar, den ena var en läckert röd Porsche Carerra RS med reklam för den lokala pizzerian, snacka om expressleverans. Det visade sig senare att denna Porschen var mycket snabb på banan och hade säkerligen ett antal varv bakom sig. Vi passade på att se om restaurangen var öppen, det satt lite folk kvar men det verkade vara vänner till ägaren så vi valde att bara flukta in lite för att sedan traska vidare. Efter några varv runt  parkeringen så tyckte vi det var lagom att åka vidare in i Nürburg by för att leta upp ett lämpligt matställe för kvällen.



En liten bit in i byn så stöter man på BMW:s testcenter som innefattar både prototypbilar på baksidan och ett fantastiskt museum  i skyltfönstret. Ordet museum får en och tänka på gamla 1800 tals prylar och dinosaurier men här snackar vi  M3 E30 a´la Cecotto och Ringtaxi samt en hel bunke sprillans nya M motorer och massor med annat. Att vi skulle kunna åka förbi detta utan att hoppa ut och kika lite var inte sådär jättetroligt. Så fort min vänner fick se byggnaden blev dom (och jag) eld och lågor. Kameran fick glöda och  jag gissar på att fönsterputsaren fick jobb nästa dag! På baksidan stog en M5 E39 och en M3 E46 och glänste. För er som inte vet så är detta område fullständigt belamrat med riktigt fina bilar och ganska snabbt så tappar man respekten fö vad man ser, nu hade vi inte kommit dit ÄN och M bilarna fick oss att sucka av trånad.


Till slut lyckade vi slita oss och bestämde oss för att kika in på krogen direkt efter testcentrat, stället hette Fuchsröhre och det visade sig att Sabine som är ordinarie förare på Ringtaxi ägde stället något som vi inte allt hade något emot ; )  Stället visar sig vara ganska litet och
lummigt med 2 rader bord och en lite bar längs inne. Stället var välbesökt och nästan alla hade tuffa jackor med något välkänt motorsport relaterat varumärke. Vi fick plats längs inne och det var verkligen skönt att kunna sätta sig ner och beställa in en "grosse" Maten var ganska enkel med Pasta och Pizzor mm. Efter ett tag fick vi in lite öl och passade även på att beställa mat. Sällan har det smakat så gott med lite dryck som nu när vi äntligen var framme och hade en långhelg framför oss. Överallt på väggarna fanns foton och planscher samt en del priser att titta på. Efter ett bra tag fick vi in vår mat och även det var kanongott, Lasagnen är verkligen ett hett tips om du kommer till Fuchsröhre. Priserna ligger på cirka 3.50:- för drycken och 7:- för maten valutan som gäller numera är ju Euro och därför adderar man priset med 9.50 (020718) för att få fram det svenska priset. Ett par glas senare så var vi ganska möra och sängen blev ett lockande alternativ. Sagt och gjort vi betalde för oss och hoppade ut på gatan, en snabb genomgång av det lilla jag visste om byn sen raskt hem till Meuspath som ligger ett stenkast från Nürburg. Väl uppe på rummet  insåg vi att vi var riktigt trötta och efter lite snack om dagen ocn morgondagen samt ett litet försök att skriva dagbok från min sida så somnade vi gott alla tre. Jag tror att vi alla hann fundera lite på hur morgondagen skulle se ut och säkerligen ville vi allihop att natten skulle bli morgon. Innan vi lämnade huset första gången passade vi på att boka frukost klockan 08:00 för att inte missa något av dagen.

Zzzzz  Zzzzzzz Zzzzzzz....

 

Har du någon kommentar till detta reportage eller något tips, du kanske till och med hittar något felaktigt här? Jag är tacksam för all info jag kan få, tveka inte att maila mig på johan@bimmer.se

Förberedelse / dag  1 / dag 2 / dag 3 / dag 4